Senaste inläggen

Av Lantliv - 4 april 2007 17:04

Lamm är jättebra, sund och god mat om man tillagar den rätt. Sen spelar det stor roll för smaken att man får tag i kvalitetskött. Om du har möjlighet så måste du köpa svenskt lamm och helst ekologiskt. Dock är det bättre att köpa svenskt lamm i vilket fall som helst än utländskt, eftersom våra lamm är uppfödda på bete och med minimalt med kraftfoder så blir köttet så mycket godare. Att få beta örter och gräs sätter bra smak på köttet och ger en sund tillväxt. Dessutom är betande djur grunden till vårt vackra jordbrukslandskap och öppna ängsmarker i Sverige. För att vi ska kunna behålla den miljön måste det finnas djur som kan hålla markerna öppna. Det är få konsumenter som ens anar hur fort öppen ängsmark växer igen om man tar bort djuren! Det räcker med 2-5 år så har sly tagit över. Vi har brist på betande djur i Sverige och fler och fler mjölkgårdar lägger ner sin verksamhet....Tänk också på att Lamm (kött, grönsaker, alla varor vi köper) tär på miljön i form av transporter. Hur många gram/kilo koldioxid tror ni att Nya Zeeländska lamm kostar i jämförelse med ett svenskt? Vet ni att vi konsumenter behöver inte betala för transporterna av Nya Zeeländska lamm - det gör den NZ-staten för att öka exporten och bli världsledande på försäljning av lammkött. Så handlarna kan köpa deras kött till lika eller billigare pris än vårt svenska lamm - och eftersom många av konsumenterna hellre vill ha billig än svensk mat, eller inte har rätt fakta, så funkar det bra för handlarna. Lite propaganda så här i påsktider...

ANNONS
Av Lantliv - 3 april 2007 19:18

I morse kom vårens första lamm. Ullig gullig kille med en pytteliten svart prick på nosen. Min gissning är att barnen kommer döpa han (honom) till pricken...

ANNONS
Av Lantliv - 3 april 2007 13:20

Jag har fantastiska vänner. Och när jag läser era bloggar så ser jag att det finns så underbara människor och ni stärker min tro att världen är god. Jag vet inte från vems blogg jag kom in på sidan kreativ insikt men där hittade jag ett utdrag från en bok som jag vill dela med mig av till alla er goda vänner där ute.

En god vän accepterar mig
precis som jag är, med både skavanker
och stjärnor i kanten.
En god vän har så känsliga öron,
att hon hör även det jag inte säger.
En god vän backar inte för att dela
både ljus och mörker,
visdom och dårskap,
drömmar och bakslag.

En god vän i en tung stund
kan rädda liv,
liksom en vän i en stund av lycka
kan förmera glädjen tusenfalt.

En god vän kommer från hjärtat.
Jag vet att hon menar det hon säger.
Och hon slösar med sitt hjärta så att
mitt blir större!

En god vän lyfter mig
så att jag blir en lite bättre människa
än jag egentligen tror
att jag är.

Av Lantliv - 2 april 2007 09:28

Återigen lite på temat ekologiskt, fast mer åt ekologi. Jag prenumererar inom jobbet på nyheter från forskning.se
På webmailen i morse fick jag en ny omgång med bland annat denna information som är hemsk - tycker jag.

Talgoxar i stan blekare än sina lantliga grannar

2007-03-29
Pressmeddelande från Göteborgs universitet


Talgoxar i Göteborgs stadsparker har blekare gult bröst och löper större risk att utveckla sjukdomar som är relaterade till oxidativ stress än fåglar som lever på landsbygden. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Läs mer

Bilden har jag hittat genom bildsök på google


Av Lantliv - 1 april 2007 20:05

När jag kommer på att jag måste skratta mer så går jag in på www.tjuvlyssnat.se som har verklig humor med saker riktiga människor har sagt/gjort i riktiga livet. Som kompensation för alla aprilskämt iodag tycker jag ni ska läsa den här och glädjas åt att ni inte är lika stressade som den mannen. Happy April på er liksom!P.S läs också kommentaren nr 7, när jag kollade, från Bork Bork

Av Lantliv - 29 mars 2007 14:03

Hur gick det med hästarna, kanske någon tänker? Jo igår tog köparna med sig de fem som det var sagt. Det känns ännu inte så konstigt, har intalat mig själv att köpet inte är riktigt klart förrän om en vecka. Det kan ju bli helt galet när de kommer på nya stället, kanske inte funkar alls. Men det är väldigt lugnt i hagen med "bara" sex st kvar + shettisen, men han ingår aldrig i antalet. Vi har alltid x antal hästar + Alfred, som han heter - lustigt fenomen, han är liksom inte en häst, han är helt enkelt Alfred, snacka om intigriet.

Av Lantliv - 29 mars 2007 12:53

Å så fick vi äntligen hoppa i polen Bebis och jag. Det var kanonmysigt. Bäst tyckte Bebis det var att ligga på rygg i vattnet. Lite konstigt med tanke på att båda våra andra barn har hatat att ligga på just rygg i vattnet. Bebis är toppen att ha med sig, hon tycker bara att det är så spännande att se på allt nytt. I duschen satt hon i sin barnstol och bara sparkade med benen och njöt i fulla drag på att titta på mamma som duschade och alla andra som rörde sig omkring. Jag fick t.o.m torka lite i bastun - skööönt. Jag älskar att basta, i vårt förra hus hade vi bastu, men inte här och det är en stor sorg. En bastu ligger högt på prioriteringslistan. Mitt sätt att koppla av. Tack alla för ert engagemang, det är så underbart och stärkande att starta upp datorn och få läsa era kommentarer.Här nedan kommer en bild på kalvar, som ni ser är det inte så kul ute i hagarna nu, blött och geggigt. Sen kommer en bild från vår utflykt i helgen, då var det fortfarande snö, men nu tror jag inte det går att åka skidor där längre, snön försvinner supersnabbt nu i vårsolen.

Av Lantliv - 28 mars 2007 14:06

Jag kom till insikt idag. Pratade med en kompis som mår dåligt och vi pratade om hur man går an och fixar och donar. Sen när något inte går enligt planerna. Det blir på nåt annat sätt, någon behöver skjuts, mannen bara måste hjälpa någon annan, barnen kommer på att de behöver skridskor till skolan i morgon när man redan är sen med maten - då, om man inte är i fas, går man i taket och tror att man ska bli sinnessjuk (läs: blir sinnesjuk för en stund). Varför är det så? Jo för att kontrollen rämnar och jag inte kan hantera det, helt enkelt för att man har för mycket.Men så kom vi in på att det finns människor som kan få mig att känna sig som en av de där "perfekta grannarna/föräldrarna/kroppen/anställda", sån som man själv avskyr för att de är så j-vla bra och säker ryter på sina barn bakom lyckta dörrar. Det finns de som får MIG (som har så lortigt, aldrig kommer ihåg någonting, aldrig räcker ända fram, har barn med tovigt hår o.s.v.) att känna mig som en hycklande "perfektis". Som när de kliver innanför dörren en välstädad dag, få mig att önska att JAG hade det lite mer stökigt, lortigt, rörig, för att JAG vet att det är inte DET som räknas och min välstädade fasad får mig att känna att de kanske tänker liknade tankar om mig som jag tänker om andra "perfektisar". Att den fasad jag visar upp inte är JAG. Det finns sådana människor.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se