Åh vilket härligt påfund - babysång. Det är så fascinerande att se hur bebisarna tar in de andra bebisarna och sångledaren. Man ser hur de utvecklats sekund för sekund. Så mysigt och stärkande att jag kan ge så mycket till min bebis - det är så tydligt, svårt att förklara. När man sjunger och är nära så intensivt i nästan en timme, det är som de fysiska meditationer jag brukar göra när jag flummar runt på hitta-dig själv-kurser. Jag känner verkligen hur jag öppnar upp och hittar ett flöde, men att sjunga är ju så där har jag förstått (har aldrig varit någon sångare direkt).

Och jag sa nej idag till en jobbgrej som jag borde åka på och skulle nog tycka att det var riktigt trevligt - men jag känner att, nej - jag VILL vara hemma idag - HERRE (som min son skulle sagt som är en förkortning av herregud), vad jag är bra trallala.