Jag är inte mycket för "kedjebrev" men Dubbelörnen har en liten utmaning som är lite rolig: Att beskriva sig själv i 2.or och 7:or. Jag gör ett försök, men utmanar inte någon vidare, utan den som tycker det verkar kul (och kanske lite nyttigt) får gärna hänga på.Jag är född på en 2:a men jag börjar lite senare82: Hästtjej som redan har lämnat kroppen och flyttat in i huvudet. Analytisk är en egenskap som hänger kvar än idag.87: "När Europe låg på listorna...." Jag gillade Hårdrock (som idag kallas mjukpop). Jag och min kompis Astrid vann de flesta musik krysstävlingarna på musiklektionerna. Hade börjat med Pojkar och festande. Snusade för första gången på skolresan - höll på att kräkas på en klädaffär i Vasa, men klarade mig.92: Har aldrig varit så vuxen som då. Snusningen gick över ganska fort, kan väl feströka lite, men ganska präktig. Ansvarsfullt jobb och trååååkig sambo från Norge. Det är först nu föraktet för grannlandet börjar släppa. 97: Snart klar med universitets studier. Bodde på Kungsholmen i vår fina huvudstad. Fin att åka till men bo - nej, tack. Sambo med lite roligare pojkvän, men inte nöjd. Slut på feströkandet, dock inte på fester. Gardiner från svenskt tenn, Bruno Mattson möbler och "Cab" till föreläsningarna. Härligt men kanske inte jag ändå. Indonesien i en månad. Sol, bad, tempel och dykning - härligt02: Mitt andra barn föddes. Gård och företag med nuvarande sambon. Arbetar som lärare och informatör. En otroligt hektisk sommar med många mil i bil tillsammans med barnen. Lite sömn och dåligt minne av den tiden. 07: Tredje barnet föds som en bonus. Ny större gård, mindre än ett år på nya jobbet. Har börjat hitta hem i mig själv, har en bit kvar men det känns helt ok. Mer tid över, klarare livsstrategi. Kämpar febrilt för att komma ur huvudet och tillbaka i kroppen. Mindre prestationsångest. Fantastiska vänner som jag avgudar. Särskilt min Astrid.Jo men det känns rätt kul och lite läskigt att se sitt liv så här. Prova du med.p.s I natt kom den fjärde kalven, en liten tjur som mår bra. De ringer som galningar på hästarna och alla papper är i pärmarna - flyt med andra ord. Dock råkade min dotter på vattkoppor idag, och jag som trodde hon haft det - stackarn. Får se hur det går nu'rå.

 

Liten

16 mars 2007 20:58

Hoppas det inte blir så många kliiga koppor!

http://liten.bloggagratis.se

 

Dubbelörnen

16 mars 2007 22:24

Är inte heller så förtjust i utmaningar men den här gillade jag... Plötsligt kom man ihåg både ett o annat av dessa årtal, spec det där ungdomsåren ;) Fast sonen har fortfarande svårt att fatta att t o m hans mamma har varit tonåring, kommer ihåg det o jag var faktiskt "100gånger-värre", men det vet han inget om... *gapskratt*
Kramar

http://karljohansgarden.blogspot.com

 

Lantliv

16 mars 2007 22:50

Ja man det är mycket man inte drar fram ur garderoben när man blir större. Men det dom inte vet mår de inte dåligt av - eller hur var det : ) Nä våra barn får nog inte börja gå ut förrän de är 22. Med de generna, hi,hi

 

mimmi

17 mars 2007 19:27

Jag brukar köpa ekologiskt för jag tycker att det smakar bättre... det kanske bara är inbillning, men det känns bättre också :-)! Mina barn har precis haft vattenkoppor och det har gått åt en hel del potatismjöl och Tavegyl... Ha en skön Lördag!

http://www.mimmi-magnolia.blogspot.se

 

Lantliv

17 mars 2007 21:19

Ju bättre djuren har haft det - desto godare mat, tror jag i allafall. Kopporna blir fler och fler, det är bara andra dan. Har laddat med potatismjöl. Funkar det bra med Tavegyl? Visst är det allergi medicin?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hittade en uppmaning hos Clara som jag skulle vilja dela med mig av! Ta 20 minuter till denna - SNÄLLA   The story of stuff           ...

Mina påskägg  

I söndags var jag och sonen kreativa. Mästerverket ser ni på min andra blogg. Lycka och Liv....

I måndags så anlände vårt nytillskott på djurfronten. Det är ju några stycken nu! Jag är egentligen ingen hundvän. Har varit uppvuxen med hundar i alla former och alltid varit runt hundar - så bagarens barn... Men det är ju inte så att jag avskyr dem...

I går var jag på meditationskurs - och led. Det gjorde ont överallt och jag upplevde aggression. Låter inte så kul va? Men idag känns det att något har hänt att ett lager har släppt. Hur - vad, det vet jag inte. Han som hade kursen har en liten dikt ...